Syftet med beslutet är, enligt regeringen, att vildsvinsjakten på detta sätt ska förenklas och effektiviseras.

Jennie Nilsson (S).

– De växande vildsvinstammarna orsakar stora problem för markägare och lantbrukare. Jakten efter vildsvin måste därför underlättas och effektiviseras. Att tillåta dessa jaktmedel vid vildsvinsjakt är ett steg på vägen, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) i ett pressmeddelande från regeringen.

– Ändringen leder förhoppningsvis till att fler vildsvin än idag kan skjutas. Skador orsakade av vildsvin på bland annat grödor kan därför förväntas minska. Dessutom kan en ökad avskjutning och därav en minskad vildsvinsstam minska risken för smittspridning om afrikansk svinpest skulle komma till Sverige, fortsätter Jennie Nilsson.

Ja och nej från förbundet

Jägareförbundet sa i ett tidigare remissvar till Näringsdepartementet ja till att använda rörlig belysning samt elektroniska bildförstärkare vid skyddsjakt på vildsvin. Däremot är man negativ till att dessa hjälpmedel tillåts vid ordinarie vildsvinsjakt.

Jägareförbundet anser i sitt remissvar att lagstiftningen ska tillåta det som många jägare är i behov av och som kan användas på ett säkert sätt, utan risk för skador på person eller egendom. Det gäller användande av rörlig belysning och elektroniska bildförstärkare, där jägarna ser en tredimensionell bild.

Förbundet sa i sitt remissvar däremot nej till det som kallas nattriktmedel i form av termiska sikten, som visar en tvådimensionell bild, där exempelvis grässtrån framför målet och föremål bakom är svåra att uppfatta.

Då ökar risken för skadskjutningar, liksom att det blir svårare att se om det finns ett fullgott kulfång, menar Jägareförbundet, och tillägger att förbundet är inte berett att medverka till en sådan utveckling.

Synpunkter om skadskjutningar

– Vi har även tagit till oss av remissinstansernas synpunkter om risk för skadskjutningar och så vidare. Därför får termiska sikten endast användas vid jakt i öppen terräng och vid åtelplatser, säger Jennie Nilsson.